fredag, november 07, 2008

Om att avliva en blogg

Det har legat i luften ett tag. Eller oluften, kanske. För den har gått ur mig.
Bloggen blev blek. Och nu verkar det som om den håller på att dö.
Den sprattlar lite emellanåt, men den återhämtar sig liksom inte.

Well. Blogger har haft sin tid. Tre och ett halvt års babbel på en dataskärm.
Kanske den bara behöver vila lite. Och kanske återuppstå i annan kostym, någon annanstans. Någon annan tid. Om den gör så, och du vill veta: maila mig på gammelmamma@bredband.net.

torsdag, november 06, 2008

Blekfis

Haha. Så blek jag blev.
Det är säkert ytterligare ett tecken på mitt sinnestillstånd.

Vilsen

Vilse i pannkakan. Eller i ljungen. Det blev en sån där bild som man blev lite snurrig av. Precis så som jag känner mig just nu.

tisdag, november 04, 2008

Onda ögat, och det goda...

Jag visste väl att man inte ska tro alla negativa skriverier! Eller, nej, det visste jag ju inte men jag borde ha vetat. Faktiskt, jag tyckte betydligt bättre om Quantum Of Solace än vad jag hade förväntat mig. Det är inte den bästa film jag har sett men skurken var ordentligt skurkaktig, med läskiga ögon. Och Daniel Craig - vilken karisma! Han har inte bara en sänggavel i ögat, den killen...

Etiketter:

Obama for president

Obama eller McCain. Imorgon vet vi. Själv vet jag inte speciellt mycket om någon av kandidaterna, men har ändå någonstans tagit ställning utifrån det lilla jag tagit till mig och hört. Hade jag varit amerikan hade jag röstat på Obama. Fråga mig inte varför, egentligen. Det bara känns så i hjärtat. Dessutom tycker jag det är på tiden att det sätts lite färg på presidentposten.
Här - en snabbguide - Obama vs McCain.

Film är bäst på bio

Fortfarande lite borta i huvet. Men jag börjar misstänka att det är ett permanent tillstånd.

Idag ska jag och Liten Söt Sambo gå på specialvisning av nya Bond. Det ÄR gott när det är gratis. Jag har redan ställt in mig på att jag inte kommer att tycka om den. Sån är jag.

Etiketter:

söndag, november 02, 2008

Svin och andra grisar

Just läst, eller mer korrekt skummat, igenom en artikel om P4in. Han må vara oerhört lik Johnny Depp, P3t3r Tägtgr3n. Men inte ens det faktumet skulle kunna få mig att jobba med denne man, så mycket är säkert. Reportaget var från en miniturné österut, och det var fylla och spyor i varannan mening. En av de nya bandmedlemmarna är en fd kollega och väns ex, och att han var ett svin hade jag ingen aning om. Frågan är hur mycket som är spel för galleriet. Jag måste fråga Liten Söt Sambo.

Mossa i mössan

Allvarligt talat.
Hur sänkt kan man vara efter en födelsedagsmiddag? Jag blir tokig när en hel dag går åt att vara luddig i luvan. Så har det tyvärr varit idag, efter en fantastiskt trevlig middag för 16.
Om ni någon gång tänker er en middag på stan, bara måste jag få rekommendera Restaurant Zink på Biblioteksgatan. Vilken fantastisk mat! Och vilket utomordentligt trevligt sällskap! Vi var ett gäng promotorer, skådespelaragenter, vintagebutiksägare, popstjärnor, tv-människor, barnspelkreatörer, civilekonomer och lite annat löst folk, som mer eller mindre både öppnade och stängde stället. Som om det inte vore nog, var det tvunget att åka hem till födelsedagsbarnet och lyssna på synthmusik till halv fyra på morgonen.
Ibland är man inte så klok som man tror.