Gettebra!

Åh, vad jag gillar att gå på teater! Jag springer inte på salongerna var och varannan dag, men när jag väl kommer iväg, är det en så'n skön känsla att sitta där, i den knarriga fåtöljen och insupa dofterna, atmosfären och förväntningarna. Att uppleva aktörerna "på riktigt", och avgöra om de verkligen är bra skådespelare eller inte. Film är ju ofta så tillrättalagt och "omtaget"; nästan vem som helst kan bli en bra skådis, om man har möjlighet att göra om och om igen. På en teaterscen är det live and direct och är man inte bra, så märks det ganska tydligt. Igår hade jag återigen turen att gå på en bra föreställning (här är lite om den förra jag bevistade): "Geten" med Suzanne Reuter och Mikael Nyqvist. En pjäs som tar upp tabubelagda ämnen kryddat med humor och ironi. Bizarrt och tankeväckande på samma gång. Är vi instinktsstyrda djur eller människor som råder och styr över sin sexualitet och sina känslor? Suzanne Reuter är en av de bästa kvinnliga skådisar vi har, tycker jag. Att se henne agera är en fröjd. Man riktigt ser och känner hur illa och dåligt hon mår av sin makes bekännelse, alla känslor som strömmar genom henne. Mikael Nyqvist är också duktig, spelar inte ut fullt lika mycket men förmedlar ändå en känsla som gör att man känner sympati med honom, trots det han gjort och gör. Bäste vännen, som spelas av Jacob Ericksson är duktig, men jag har alltid uppfattat honom som lite hal, och den här rollen gjorde inte direkt att jag ändrade uppfattning. Sonen, spelad av Albin Flinkas, känner jag inte alls till nå't om, men jag tyckte inte han var speciellt bra i sin roll.

Åh, nu vill jag gå mer på teater!