Meningen med (under)livet?

Är det meningen att det ska vara så här? Med risk för att få er äckelmagade att kasta upp kvällens middag:
Den skulle varit här i fredags. Kom inte. Lördag. Den lyste med sin frånvaro. Söndag. Man kan möjligen skönja att den bereder väg. Måndag. Man kan lätt inbilla sig att stora kroppspulsådern har brustit, både vad gäller värk och flytande materia. Stora syndafloden har drabbat mig, och den verkar riva med sig löst sittande kroppsvävnad längs vägen. "Oj, där kom en njure? Satt den verkligen löst sist jag checkade?". Plötsliga kroppsrörelser är inte att rekommendera. "Shit, var det där blindtarmen?".

Aj.

Uppdaterad 20:40 - Nu minns jag plötsligt en ganska rolig passage i Johan Rheborg-monologen: "Lita aldrig på en varelse som blöder i fem dygn utan att dö"...