tisdag, november 08, 2005

Mental förberedelse

Imorgon har jag tagit en semesterdag.
Just nu förbereder jag mig mentalt för ett möte med kommunrepresentant, sjukhuspersonal och förvirrad far, för att fatta beslut om hans framtida "förvaring". Jag tänker förorda, för det vet jag att pappa innerst inne vill, att han får komma hem till sitt lilla kyffe, och att hemtjänsten kommer och tittar till honom 4-5 gånger om dagen. Sedan tänker jag inte lyssna till några elaka kommentarer (från faderskapet, inte från sjukhuset eller kommunalhåll - hoppas jag) om skallighet, att jag försöker stjäla hans pengar eller hans bil. Jag tänker äta en lång, lugn lunch på stan - har redan planer på sushi -, hämta lill-fisan extra tidigt på dagis och ta en sväng till parken med hennes bästis och bästisens lillasyrra och mamma.
Det blir bra.

10 Comments:

At 11:30 em, Anonymous Anonym said...

Inte vet jag vilket stadium din papps är i,, men hemvården ger jag inte ett dyfft för! Mycke dålig erfarenhet!

 
At 11:33 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Jag är lite benägen att hålla med. Än så länge har dom inte överraskat mig på något vis. Vi får se vad det ger. Han hann liksom inte ha hemhjälp så länge, innan han slet av sig hälsenan och var tvungen att checka in på korttidshem...

 
At 11:46 em, Anonymous Anonym said...

Sista gången hemtjänste var hos mamms,, då satt mamms i soffan, i sin egen avföring, urin, tänderna någon annanstans, med burten höft,. Hentjänsten ringer till mej, som bor i en annan stad, och säger hon inte vill flytta på sej, och dom kan inte tvinga henne! När jag kom, står där en liten tjej från hemtjänsten och rycker på axlarna, och vet inte vad hon skall göra, mer än att ringa efter mej! Jag har massor med såna små episoder angående hemtjänsten! Så, tänk dej för,,för i slutändan är det din papps som får betala priset, då menar jag inte i pengar!

 
At 11:48 em, Anonymous Anonym said...

Förlåt, jag blev så ivrig i mitt skriveri att stavningen blev galen, men du fattar vad jag menar!

 
At 7:24 fm, Blogger Gagga said...

Det blir säkert bäst för honom om han får vara där han själv vill med den hjälp som erbjuds. Ha inte dåligt samvete! Försök slå bort befarade elakheter. Du har gjort o gör mer än de flesta för din pappa.
Sen kan man inte göra mer. Ägna resten av dagen åt dig själv o din lilla blomma. Var rädd om dig!
Kram/M

 
At 9:11 fm, Blogger Vi på Kantarellen said...

Håller med Gagga!

 
At 9:17 em, Blogger Bloggblad said...

Jag (läs=föräldrarna)hade nog tur med åldringsvård, hjälp och stöd. Inte en minuts dåligt samvete har jag haft heller, jag har gjorde det som kändes bra, visste att ingen av dom hade velat att jag hade slitit ut mig för dom. Helt alltså, för lite slitigt var det. Men nu finns ingen av den generationen kvar. Både maken och jag hade gamla föräldrar. Redan tidigt alltså.

Du har ju en himla massa annat kul för dig. Det är ju på väg att bli värsta mingelbloggen. (Sade hon avundsjukt, hostandes i gamla slapparkläderna och kipptofflor - innan hon sjönk ner framför tråkteven igen)

 
At 10:22 em, Blogger Batbut said...

Biggis, har sagt det förut och säger det igen. Du gör mer än Du behöver och Du ska inte ha dåligt samvete. Då måste jag komma och spöka för Dig! Förstått? Hemtjänsten finns nog både bra och dåliga, så klart Du ska ge det ett försök! Och så ger Du Din brors nr som närmast anhörig!

 
At 11:32 fm, Blogger Lyckliga Grodan said...

alla har sagt allt.. men gör som ditt hjärta säger.. följ magkänslan.. lyssna på andra men följ din egen väg.. och dåligt samvete.. nejnej.. det blir man sjuk av..
heja dig..

 
At 12:56 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Tack alla söta rara bloggkommenterare - jag kämpar vidare, utan dåligt samvete! Heja mig!

 

Skicka en kommentar

<< Home