Jag - en människa

Hade DN som lunchlektyr. Fastnade för Kulturbilagan och Richard Ford och Anne Rices gripande ord om katastrofen i New Orleans.

Måste stanna upp. Tänka efter. Sitter med gråten i halsen och köttbullarna på väg ner i magen.

Måste påminna mig själv om hur lyckligt lottad jag (och min familj) är, hur lyckligt lottade vi är, som inte är drabbade av sjukdom, katastrof eller fattigdom. Påminna mig om att alltid vara villig att sträcka ut en hjälpande hand, vem som än skulle behöva den. Fattig, gammal eller sjuk. Röd, svart, brun eller vit. Visa medmänsklighet och sympati.

Vara en människa.