lördag, augusti 27, 2005

Tinnitus

Här är min konsertvän, tillika katt-kärringen. Hon vill aldrig, aldrig någonsin vara med på bild. Tråkig typ.
Tant Katt
Moneybrother på jumbotronen
Alla var där
Min älsklingsartist
Hellacopters på jumbotron



Åh, va' härligt det var med en massa bra musik!
Det började inte speciellt bra. Vi kom till Universitetet vid 16-tiden, för att vara ute i god tid till Håkans spelning, som skulle börja klockan 17. Halv sex stod vi fortfarande utanför entrén. Det har var nog i särklass sämsta arrangemang, insläppsmässigt, som jag varit på. Minst femtusen människor skulle slussas genom EN (1) smal passage, som mynnade ut i TRE (3) kontrollstationer, där biljetten revs. Man undrar om det var nå'n oerfaren sommarpraktikant som hade planerat det publikinsläppet... Så de tre första låtarna med Håkan Hellström fick vi lyssna på utanför. Väl inne tvingade jag med Katt-kärringen nästan ända längst fram, och stod sen resten av hans konsert med ett fånigt flin på läpparna. Han är totalt underbar att se live. Så full av energi och glädje. T o m Katt-tanten var tvungen att falla till föga, och påstod under hemfärden att han faktiskt varit bäst. Under sista låten "Nu kan du få mig så lätt" började jag nästan grina. Det beror på en hel massa saker, mest att jag förknippar denna vackra låt med en förälskelse för några år sedan, när mitt åttaårsförhållande kraschade. Den sången sammanfattar hela den sommaren och alla dom omstörtande känslor som drabbade mig.
Hellacopters var bra, men kändes aningen malplacerade i sällskapet.
Moneybrother utstrålar, som Håkan Hellström, också energi och glädje och verkar vara en genuint gullig och rar kille. Extra plus för hans blåsare, som rockar och showar loss ordentligt.
The Ark skippade vi helt och åkte hem. Har aldrig varit särskilt imponerad av deras musik.
Ett extra minus vill jag dock ge till min rygg. Det känns, efter 5 timmars upprätt stående, som om den håller på att gå av. Man börjar bli gammal, antar jag. Och öronproppar struntade jag i att använda, så nu kommer det att pipa i mina öron i en vecka. Men det var det värt!

7 Comments:

At 11:08 em, Blogger I Jennys värld... said...

Åh, vad somrigt och härligt! Och vad jag skrattade åt din tanke att springa naken på gården. Tänk att man aldrig ger upp tanken på att bli "upptäckt". Det låter så härligt liksom. "Jag blev upptäckt..." :-)

 
At 12:22 fm, Anonymous Rita said...

Ja du har ju haft en härlig dag,,,tinnitus o dålig rygg,,är kanske priset,,,tack för du delade med dej av dina foto.

 
At 12:33 fm, Blogger Batbut said...

Mysigt vännen. Såg Eagles reunion konsert vid sjöhistoriska för några år sedan. Snacka om stämning!

Och vet Du vad, jag har fixat layouten! Inte färgen och storlek på text, men annars så. Och länkar! Jag är imponerad av mig själv.

 
At 10:33 fm, Blogger Lyckliga Grodan said...

så bra att allt blev bra.. Det är så kul att ha kul..
hemma här i skogen spelade jag först sator på hög volym.. sedan U2... Eric Clapton, senare på kvällskvisten Norah Jones óch Bach.

Jag hade en bra kväll också, mao

ryggen hämtar sig nog.. jag kan bara tipsa om yoga.. min rygg utför vad som helst nu för tiden.. bär, böjer sig.. står och för att inte tala om sitter länge..

 
At 2:26 em, Blogger SANDRA said...

Pip i öronen men lycklig - härlig inställning! :)

 
At 4:18 em, Blogger CV said...

I wish I was there. Ja, den konserten är jag lite ledsen att jag missade.
Speciellt Moneybrother vill jag höra live. Har bara lyssnat på Moneybrother på skiva.

 
At 11:52 em, Blogger Batbut said...

hallå!? vännen, är Du helt slut idag? *S*

 

Skicka en kommentar

<< Home