torsdag, februari 08, 2007

Flygdilemma

På måndag-tisdag åker jag till Norge.
Med flyg.
Jag gillar inte att flyga och har redan börjat noja, såklart. Jag hör vagt den där duktige föredragshållaren från way, way back - "sluta slösa energi på att oroa er för saker som ni inte har någon som helst möjlighet att påverka!". Biter ihop: "jag kan flyga, jag är inte rädd!". Tur att resan bara tar en timme.
Svälj.

Sist, och faktiskt också först, jag var i Oslo var mitt under graviditeten 2002. Medbjuden av Liten Söt Sambo i jobbet och i sällskap med god väninna. Anledningen till besöket var att vi skulle se Love Parade, där LSS hade medverkande dj's och artister (han jobbade dåförtiden på annat skivbolag, inte fullt lika hårdrockande). Det första som hände var att jag fick min handväska stulen, efter ungefär 10 minuter. En handväska som mirakulöst nog återfanns någon timme senare, visserligen länsad på kontanter och mobiltelefon, men fortfarande innehållande kredit- och körkort. Tjuvarna hade t o m mage att svara i mobilen när jag ringde...
Under besöket i den norska huvudstaden såg jag för första gången någon dra i sig kokain öppet på krogen. Kan förresten inte påstå att jag sett någon göra det i skymundan på krogen, heller. När jag tänker efter, tror jag faktiskt inte att jag sett någon ta kokain, någongång, överhuvudtaget.
Nåväl. Det var inte det jag ville ha sagt.
Paraden var avslutad och vi hade följt med de norska bolagsrepresentanterna till en trendig liten klubb mitt i stan, och hamnade i närheten av det snortande sällskapet. Jag höll på att tappa hakan, när de helt öppet satt och delade upp dom vita linjerna på bordet. Drinkar och champagne flödade.
Jag minns fortfarande stämningen; den var - läskig. Det kändes väldigt obehagligt att sitta där. Agressiviteten och oberäkneligheten hängde tung i luften och jag vågade inte titta på någon, med risk för att bli indragen i någons drogparanoia. Det var en lättnad att gå därifrån.

Så, mitt första möte med Oslo var inte speciellt angenämt. Låt oss hoppas på bättre tider den här gången!

7 Comments:

At 11:37 fm, Blogger Gagga said...

Planen Oslo-Sthlm passerar rakt över vårt hus. Du o C kan väl vinka till mig :) Önskar er all lycka i Oslo! Taskigt förstaintryck du fått. Själv har jag haft mycket roligt i min närmsta storstad. Inte så många mil dit ju. Som tonåringar åkte jag o mina kompisar ofta tåg dit o hade kul. Brukade sova över på ungdomshärbärge. Men det var då det. Numera blir det sällan Oslobesök.

 
At 11:43 fm, Blogger Batbut said...

Men gudars skymning... Flygningen kommer gå bra, I promise! Mina erfarenheter av Oslo är av lite mindre spektakulär karaktär - hunger! FÖr jag hade kunder där, flög dit på morgonen, jobbade och hem på eftermiddagen. Tidigt flyg som attan och lite frukost. Vrålhungrig till lunch - och då äter man SMÖRGÅS! Pyttesmå smörgåsar som inte ens en Trollmor blir mätt på....

 
At 11:59 fm, Blogger Gagga said...

Tycker att Osloplanet kan mellanlanda här hos mig så att ni kan få riktig lunch. Sånt finns inte i Norge. Där äter man bara smörgås vid den tiden. Har en (svensk)kompis som jobbar på en skola i Norge o blir utskrattad när han tar upp sin lunchlåda. Det serveras heller ingen lunch till eleverna på norska skolor. Nej "smmörrebröpakke" har de med sig men brukar ha möjlighet att få köpa mjölken därtill.

 
At 1:03 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Gagga: Tänk, så mysigt det hade varit med en Gaggalunch!
Först tänkte jag att om du kastade tillräckligt högt, så kanske du kunde nå oss med en lunchlåda, men sen tänkte jag att det inte var någon bra idé. Tänk om den åker in i motorn... Men jag lovar att vi ska vinka! Titta uppåt runt kvart i tio...

 
At 1:04 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Batbut: Luncherna i Norge låter inte riktigt i min medresenärs anda. Här tarvas stabbiga luncher med dubbel påfyllning... Själv klarar jag mig gott och väl på smörgås, hur små dom än är.

 
At 2:46 em, Anonymous Christina W said...

Jag avskyr också att flyga och nojjar länge innan jag ska flyga. Och inte fasiken hjälper det att resorna är korta ... obehagligt är det. Men när jag väl sitter där försöker jag prata med mig själv om att nu har jag ju satt mig där och nu kan jag inte komma därifrån så då kan jag lika gärna försöka strunta i att vara rädd. Sist fungerade det jättebra...
För övrigt avskyr jag tjuvar och narkotika också...Oslo har jag aldrig varit i. ;-)

 
At 12:01 fm, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Christina: Ja, det blir nästan värre med korta resor, åtminstone för mig, eftersom jag inte gillar start och landning. Jag ska försöka komma ihåg dina ord när jag sitter där. Och ja, tjuvar och knark är inget vidare. Oslo däremot, får en chans till.

 

Skicka en kommentar

<< Home