fredag, november 18, 2005

Mer musik

Thåström. Alla snackar om Joakim Thåström just nu.
Jag gillade både Ebba Grön, Rymdimperiet och Imperiet. Inget hängivet fan men "hitsen" lyssnade man ju på. Nu har alla skriverier gjort mig nyfiken, alla fantastiska, översvallande recensioner; fyrorna och femmorna står som spön i backen. Så när sambon kom hem med skivan, ryckte jag snabbt åt mig den.
Och jag säger, sorry Thåström. Nej. Det funkar inte. Det är hans raspiga röst, hans enkla texter och arrangemang. Rasp, rasp. Släp, släp. Alla låtar låter exakt likadant. Singeln, "Fanfanfan", har jag lärt mig tycka om och jag gillar "Stjärna som är din" men i övrigt tycker jag bara att det är... Tråkigt.

Den första och enda negativa omdöme jag läst är skrivet av Kai Martin på GT. Och det är huvudet på spiken:
"Jag tycker det låter tomt. Som om han vill göra en naken platta, men klätt av den så jädra mycket att det knappt blivit något kvar. Energin i hans röst, den som varit en så viktig motor i hans musik, håller inte. Låtarna är för likformiga och alldeles för få har Det.

3 Comments:

At 4:10 em, Blogger Cykelslangen said...

Hurra! Äntligen någon i skivbranschen som vågar se "bortom" recensenter. Mycket bra.

 
At 11:13 em, Blogger Anna said...

Ja det håller jag med om! YTråkig är den.....men fanfanfan är grymt bra å andra sidan.....synd, jag trodde mer...

 
At 11:16 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Tur att smaken är som baken... När han är sparsmakad som i "Märk hur vår skugga..." - då är han riktigt, riktigt bra. Fast den är ju å andra sidan inte hans egen.

 

Skicka en kommentar

<< Home