fredag, augusti 19, 2005

Ännu mera psykisk stress

Pratade just med dotterns kompis mamma. Hon är höggravid (mamman alltså, inte dotterns kompis) och ska föda vilken dag som helst. Hon mår jättedåligt av att våra två tjejer totalt verkar ignorera varandra när de ses på dagis. Här pratar vi två små sötnosar som har kastat sig över varandra, kramats och nästan hånglat när de träffats på morgonen. Nu är det kyligt värre när de ses för första gången på morgonen. (Dagis påstår ju dock att de leker precis som vanligt dagtid.) Hon säger också att min dotter inte riktigt är som hon brukar; hon har blivit mer medveten om sig själv, försöker ta andras saker, "min" säger hon och försöker roffa åt sig, och blir skitsur när hon inte får som hon vill.

Jag försöker allt vad jag kan att hålla mig lugn och avvaktande. Hennes dotter genomgick samma stadie för ett halvår sedan. Antar att det är fullt normalt och ganska sunt, ändå. Dessutom tror jag hon skäms över det som hände och inte tycker att det är fullt lika roligt att gå till dagis efter det. Vi ska försöka träffas en liten stund på hemmaplan lite senare idag, för att pejla hur det funkar. Under tiden ska jag pussa sönder min lilla gullrumpa. Det behöver nog både hon och jag...

6 Comments:

At 2:28 em, Blogger Bloggkossa said...

Ska jag våga gissa så säger jag att det nog bara är en övergående fas av ngt slag. Hoppas ni får en riktigt mysig fredag,(ja, hela helgen också)!

 
At 2:47 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Mamma Mu: Det vågar jag också gissa på. Så jag försöker låta bli att oroa mig. Och en mysig helg ska vi ha, precis som jag hoppas att du får en!

 
At 3:59 em, Anonymous Rita said...

Dessa ord skriver jag som tröst: små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer!
Det stämmer faktiskt.
Å min uppfattning är att din lilla docka är helt klart sund, frisk och normal!

 
At 7:21 em, Blogger Mamselamsen said...

Jaa...det tror jag också.

 
At 9:58 em, Blogger Batbut said...

Biggis, den första separationen har kommit. Hon börjar bli en egen person, testar sina gränser och försöker lura ut vad hon vill & kan. Det är som tidigare sagt - en fas och den går över. Men det är tufft när det händer, ena dagen har man en mjuk och fin liten going. Nästa dag en liten temperamentsfylld madame. Men det bådar gott för framtiden, det blir ju ingen mes iaf *S*

 
At 10:28 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Skönt att höra att hon inte brås på mig... :-)

 

Skicka en kommentar

<< Home