tisdag, juli 12, 2005

Branschminnen

Efter att jag hittat mina gamla dagböcker och bläddrat lite i dom, måste jag säga att jag haft en hel del kul i mina ungdoms dagar. Både på jobbet och i privatlivet. Jag har haft turen att ha jobb som hela tiden har stimulerat, intresserat och roat mig, och självklart är tiden på de båda skivbolagen extra rolig. De åtta åren på det stora, multinationella bolaget var självklart inte enbart trevliga; en del otrevligheter och vantrivsel var det också, men det är ju bara de roliga stunderna man minns. Dessutom har man fått följa en hel del artister, både svenska och utländska, från vagga till superstjärnestatus. Eller från vaggan till "graven".

Mariah Carey: Det gick sus genom korridorerna när vi fick de första låtarna från hennes debutplatta. En helt magisk röst. Historien om hur skivbolagschefen Tommy Mottola, sedermera hennes make, hörde henne och signade henne på stört var på allas läppar. Stor blev hon. Och divig.

Oasis: Det var nog bara kära, dedikerade produktchefen som först trodde på Oasis men se hur det gick. Idag balanserar de väl på gravens rand?

Ute Lemper: Vet någon överhuvud taget vem hon är? Jag vet, för bolaget kastade ut hundratusentals kronor på att hon skulle slå i Sverige. Det gjorde hon inte.

Isabelle Boulay: Ett exempel från senare tid. Samma historia. Massor med pengar lades ner i marknadsföring och promotionbesök. Absolut noll och ingenting hände. Men hon har en grym röst.

Patrik Isaksson: Jag lärde känna Patrik redan under tidigt 90-tal genom en dåvarande pojkvän. Då hade han långt hår och var hårdrockare, med dragning åt pudel. Jag hjälpte honom med biljetter till en utsåld Europe-konsert och sist vi stötte på varandra, pratade han fortfarande om hur glad han hade blivit över det. Om jag någonsin gifter mig, har han lovat att sjunga på mitt bröllop.

Bo Kaspers Orkester: När produktchefen berättade att han och bandet kommit överens om att de skulle kalla sig Bo Kaspers Orkester, fattade vi ingenting. Det är ju ett skitkorkat namn! Folk kommer inte att fatta någonting! Idag är väl BKO så etablerat i folkmun som det överhuvudtaget är möjligt.

Eskobar: Från början hette de Small Change. Eskobar var ju han, knarkkungen från Colombia. Så kunde man väl inte heta. Det kunde man, och en och annan platta har de också sålt.

Shane: Så kallade sig en pojk som släppte en platta på stora skivbolaget. Den var det många som trodde på (i korridorerna) men som ingen i skivbutikerna köpte. Idag kallar han sig bara Jörgen Elofsson, och fick just ta emot en utmärkelse för att ha medverkat som textförfattare på 100 miljoner skivor...

Som sagt, uppgång, och även en del fall, har skådats i min tid i skivbranschen...

11 Comments:

At 10:12 fm, Blogger maruschka said...

Skivbranschen är en märklig bransch...*s*
Jag var faktiskt med på Bo Kaspers (Sundströms) bröllop i mitten på nittiotalet på Barnens ö i Roslagen men jag sjöng inte, det gjorde däremot Bo Kaspers Orkester själva (utan Bo)...
De sjöng a capella nere på bryggan i skymningen efter att brudparet sagt ja, det var otroligt romantiskt och vackert...
Min dåvarande sambo var gammal barndomsvän till Bosse och jobbade dessutom på Next Stop Records, så på den tiden var man mer bevandrad i skivbolagsvärlden, det ska gudarna veta att man inte är längre...*s*
Jag läser Lena Sundströms (Bosses fru) kolumn i Metro, det är väl det närmaste jag kommer musikbranschen numera...

 
At 11:44 fm, Blogger Vi på Kantarellen said...

Snart kommer det en ny stjärna!!! Bara hon får demon riktigt klar. Nu är det bara en "vocal" kvar, som hon ska lägga om.

 
At 2:57 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Maruschka: Törs du avslöja vem din ex-sambo är? Jag kände inte speciellt många på Next Stop men pojkvännen gör (eller gjorde)?

Mamselamsen: Och det ser vi fram emot med spänning...

 
At 4:27 em, Blogger Batbut said...

jag vill höra pinsamma detaljer och snuskigt skvaller...*s*

 
At 4:39 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Batbut: Pinsamma detaljer och snuskigt skvaller? Ja, då kan jag berätta om den gången, då... eller varför inte när... Nehej du, jag säger som Emils pappa Anton, han i Lönneberga: "Jag är inte galen på det viset"! *fnissar i mjugg*

 
At 7:34 em, Blogger Batbut said...

*suck*... men då kommer jag inte berätta om VM medaljören som sov med... och vad som hände sedan, Pilutta Dig *s*

 
At 10:04 fm, Blogger maruschka said...

Han heter Anders Olovsson, satt och köpte in mest...en glad norrlänning, mörklockig och brunögd...
Jag tror att han har slutat nu...äntligen....tror han behövde göra något annat, som sagt, det är en märklig bransch...*s*

 
At 3:01 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Batbut: VM-medaljören som sov med napp? Åh, den har jag redan hört... :-) Pilutta dig! *fniss*

Maruschka: OK, det ringer en klocka, faktiskt. Ska fundera lite till, så kanske poletten trillar ner.

 
At 5:10 em, Blogger Batbut said...

inte med napp utan med vem, tänkte jag på *s*. Pilutta Dig igen *asg*

 
At 8:04 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Bat: VM-medaljören som sov med vargar...? Den har jag sett redan... *fortsätter in absurdum*

 
At 8:11 em, Blogger Batbut said...

biggis, vart ligger absurdum någonstans? Norr om Tokholm? *tänker febrilt*

 

Skicka en kommentar

<< Home