Ingen kassler, men...

Vaknade med bruna och somriga ben (vilket under!) men upptäckte att jag har en vit rand på låret. Det kommer sig av att jag, strax efter det febrila insmetandet, borstade tänderna. Och, eftersom det är mig vi talar om; bruden som det alltid, alltid, ALLTID går fel för, kom det en liten droppe vatten som rann lite längs framsidan på låret. Torkade bort det så fort jag upptäckte det men det hjälpte tydligen inte... Nu ser jag ut som om jag har en käck, vit diagonal bristning på låret. Nåväl, det fick bli knälång kjol idag. Underbenen är ju bruna. Och ena hälen. Den är jättebrun och står i fin kontrast till min vita fotsula... Dessutom lyckades jag tydligen kleta in underarmarna med krämen också, så nu är jag fläckvis brun där med... Det är bara jag som lyckas med sån't här. Så fort jag ska göra något, blir det bara fel. Ska jag lägga upp ett par brallor, klipper jag av för mycket, eller olika mycket. Ska jag flytta ett skåp från vardagsrummet till köket, då gör jag stora repor i parketten och får en dopskål i huvudet, som dessutom går i tusen bitar (inte huvudet, skålen).
Det är bara jag... Fast jag är nästan alltid glad ändå.
Johan sa att han tagit hem borrmaskinen från jobbet nu. "Få inga idéer nu när jag är borta...". Så väl han känner mig...