Äckliga, äckliga Gammelmamman

Möjligen är detta saker ni absolut inte ville veta om mig. Men det är min blogg, jag bestämmer!
Möjligen är detta saker jag borde förvara inlåsta i "hemliga lådan" för tid och evighet, men jag är inne i någon slags bekännelse-fas i mitt bloggande (eller också är det ren och skär blogg-torka!), så - here we go:

Sedan några månader tillbaka jobbar jag hemifrån. Ofta händer det att jag har möten ute på stan, med artister, samarbetspartners eller mediamänniskor. Då brukar jag kunna kamma till mig - både bildligt och bokstavligt talat - och se ut och bete mig som en någorlunda normal människa.

Det är helt andra scener som utspelar sig när jag släntrar omkring här hemma utan att behöva lämna kontoret/hemmet.
Jag förfaller. Jag hasar omkring i pyjamasen fram till lunch. Jag struntar i att duscha, inte ens en 'raggardusch' dristar jag mig till. Om det är Liten Söt Sambo som sköter dagislämning, borstar jag inte ens tänderna. Jag går på toaletten med öppen dörr, och ibland låter jag bli att spola. Jag släpper kontrollen över kroppens annars så välkontrollerade muskler. Det kommer luft med tillhörande ljudeffekter från alla hål(l) och kanter. Det är underbart att släppa på kontrollen, även om katterna ibland blänger trött på mig.

Antar att det är sådana här dåliga vanor jag blir tvungen att lägga av med om jag skaffar mig ett kontor på stan?!