Klädvisning

Tillbaka i (arbets)sadeln igen, efter helgens vedermödor. Än kan jag tydligen inte säga att faran är över, eftersom någon i min närhet sagt att inkubationstiden kan vara upp till hela fem dagar. Jag fortsätter min pepparkur och hoppas på det allra bästa. Lilla Damen är i alla fall pigg, kurant och på dagis igen.

Klarat av morgonens intervjuer (RIX MorronZoo och en månadstidning). Dessutom fick jag vara med när artisten provade sin festivalklänning.

Den går i 60-talsanda, har hög hals och är glittrigt silvrig och jag får möjligen stryk nu när jag publicerar den här... Den är sydd av designern som gör mycket kläder åt Let's Dance'arna och just nu minns jag faktiskt inte hans namn. Den kommer att kompletteras med ett mycket speciellt smycke. Och stövlarna... Jag bara säger det. Stövlarna. Dom kommer garanterat att bli omskrivna. Vansinniga... Men väldigt mycket hon. Hoppas bara att hon kan stå på dom...

På väg från klädprovningen blev C dagens hjältinna. Hon förhindrade nämligen att jag körde på en kille på ett övergångsställe. Det var väldigt, väldigt nära, kan jag avslöja. Killen gick dock för rött ljus och det, i kombination med att den ouppmärksamma föraren (jag, alltså) var i livligt samspråk med min passagerare gjorde att det höll på att gå illa. Tack gode någon, för att det inte gjorde det.