Torsdagsmys

Efter välförrättat värv (jag höll faktiskt på att skriva värm...) bestämde vi träff vid Medborgarplatsens utehaksmyller. Jag hade just tryckt i mig en stor sallad, och satt och ströbläddrade i den totalt intetsägande tidningen Tove, när Liten Söt Sambo kom släntrande över torget med sin svarta hårdrocksväska nonchalant över magen, knäkorta brallor och svart (jätteskönt i värmen *not*) t-shirt med sedvanligt hårdrock-tryck och med det långa, blonda håret i hästsvans.
Det tog en stund innan han lossade det krampaktiga greppet om sin kära mediamaskin (mail, internet, mobil); den allestädes närvarande Q-Tech'en. Dessutom fick jag dela honom med ett par musiker längs vägen, men sedan var han bara min. En snabb enchilada på tacohaket, lite avstämning av hur dagen varit och vad Lilla Körsbärsblomman sagt och gjort under dagen, och sedan dök vi in i det svala, sköna biomörkret. Klämde senaste Beck-rullen, "Skarp läge", och den gillade jag jättemycket, även om handlingen var vidrig. Mycket bra skådespelarinsatser, och så den där Persbrandt då, som jag tycker så mycket om.
Efter den sena filmen intogs en öl på ett mycket varmt hak vid brofästet. Därefter promenerade vi hem över bron, hem till den svala lägenheten (åtminstone nedre våningen). Lite nattligt prat med grannen som satt ute och läste en bok på gården och sen var kvällen nästan till ända. Vi är barnfria så sällan, och varje gång har man skyhöga förväntningar; allt ska bli så kul, så roligt och mysigt. Den här gången var det precis lagom avslappnat, roligt och inga förväntningar alls. Bara han och jag. Mysigt var ordet.