Visans vän
På förmiddagen blev jag uppringd av och hade en pratstund med Alf Hambe.
Det kändes på något vis... stort.
posted by The Female Dinousaur @ 1:17 em
5 comments
fredag, februari 03, 2006
Det kändes på något vis... stort.
Om mig
- Namn: The Female Dinousaur
- Plats: Stockholm, Söder om söder, Sweden
Mitt liv präglas en hel del av musik. Det låter ständigt i min tillvaro.
Vem jag är?
En och en halv meter, fyrtio-plussare, morsa, egenföretagare.Kaxig och tuff i vissa lägen. Liten, blyg och osäker i andra. Gillar musik. Att skriva. Och skräckfilm. Ogillar spindlar och får hjärtklappning och något lätt paniskt i blicken när någon mår illa och kräks.
Vill du kontakta mig, gör du det enklast via mail: gammelmamma[snabel-a]bredband.net.
Nyss
- Partay!
- Grammis-förberedelser
- Tioåringen
- Godnatt
- Dagens glädje
- Utmaning från en snigel
- Ytterligare glädjeämne
- Glädjeämnen
- Dåligt umgänge
- Bloggfri zon
5 Comments:
Lever verkligen han?
Åtminstone i förmiddags... :-)
Har han samma egenartade vokabulär i verkligheten? :)
Och så upptäcker jag att jag bara kan första frasen på "Nu hoppar haren kråka..." jag som kunnat hela utantill.... :(
Det hade varit ännu större om karln varit lika död som mamselamsen trodde...
Bloggblad: Näe, inte ett "molom" framkom under hela samtalet...
Morgondimma: Onekligen!
Skicka en kommentar
<< Home