tisdag, januari 31, 2006

Glädjeämnen

Innan jag lägsnade av mig för dagen från mitt arbete igår, kastade jag iväg ett nödrop till den jag har bäst och mest kontakt med, här på kontoret. En sån som det är så lätt att prata med och berätta saker för. En klippa. Berättade att jag är trött på negativa vibbar och bittra människor och hur det påverkar mig. Skrev att han är den (ende) som är bra på att ge positiv energi av de jag omger mig med på dagarna, och att han är saknad när han är borta (vilket han varit i en vecka).

Och kan man bli annat än glad av ett svar som det här?

"Darling!!
Vad go du är! Det är inge´ bra med negativa vibbar. Det är bättre att ladda med + . Det är för lätt att bränna av massor av energi som annars kan användas på ett bättre vis. (Säger jag som ibland också är jävligt negativ….fast det stannar oftast innanför skallbenet på mig. Och då lider jag ju bara själv). Men byt för HELVETE inte jobb!! Och låt mig åtminstone få veta om du har några sådana planer. DU BEHÖVS!! Särskilt som även du är en stark sprudlande glädjekälla, som gör att man blir på gott humör. Man måste skaka av sig allt mutter och surättika, för man mår bara taskigt själv. Det är inte lätt i alla lägen, eftersom denna substans ofta tar överhand. Man har ju många gånger egna problem att brottas med. Så känner jag. Fan vad lätt det är att skriva och säga så….sedan ska man ju leva upp till det x-så. Keep swingin’ eller som huvudpersonen i en viss film sa varje morgon när han gjorde sig klar för dagen och skulle ut i verkligheten ”It’s show time folks”. Men så arbetade han också i underhållningsbranschen.
Ujujuj vad många ord det blev. Hoppas du fattar vad jag skriver.
Varma + hälsningar
Din gamla kära dynamo"

Nu är det jag som rycker upp mig och försöker ta mig ur den här negativa spiralen! Jag har så mycket att glädjas åt, varje dag!

Andra glädjeämnen igår:
- Jag blir glad av att se pappas vilja att göra min bror gott, genom att tålmodigt, utan minsta klagomål, sitta i kö nästan en och en halv timme på banken.
- Jag blir glad varenda gång jag tittar på mitt barn.
- Jag blir glad när min Lille Söte Sambo kommer hem, något salongsberusad och glad som ett litet barn, med en skrynklig papperslapp i handen. "Titta, det är Ronnie Petterssons autograf!" (för dig som inte vet, spelar Ronnie hockey i Djurgår'n).

2 Comments:

At 5:30 em, Blogger Bloggblad said...

Bra att du påminner oss om att vi måste påminna dem som gläder och piggar upp oss att de verkligen behövs!

 
At 8:28 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Och bra att sådana påminnare finns och orkar peppa och pigga upp...

 

Skicka en kommentar

<< Home