söndag, november 20, 2005

Pappa-fika, katt-tant och läggning del 2

Godis är gott, även på en söndag!En timmes extrasömn imorse, eftersom det blev sent igår. Det är sällan jag ser min lilla blomma så lycklig, som när hon är hos sin bästa, bästa kompis. Det bara lyser om henne!
Efter lunch idag åkte vi så iväg för den bokade fikan hos pappa. Efter ungefär 20 minuter viskade dottern (som mutats med lördagsgodispåse fast det är söndag): "mamma, jag vill åka hem nu" och jag var benägen att hålla med. Ingen av oss tog illa upp att hon somnade (igen!) en liten stund senare. Jag kunde tyvärr inte följa hennes exempel utan fick sitta där och insupa hans nervösa malande. Han är mycket mindre förvirrad sen han kom hem men han är nervös för precis allting; räkningar som han väntar på och som inte kommer (inget är fel, hyran betalade han t ex i oktober för hela året ut), sjukhustiden som är bokad (fast jag försäkrat att allt är under kontroll och fast jag lovat följa med) och han är misstänksam mot alla (inklusive mig). Dessutom håller gipset på att nötas sönder under foten, eftersom han inte kan låta bli att stödja på foten och inte använder gipsskon som han fått. Jag försöker förklara att det är viktigt för hans rehabilitering att han följer "doctors order" men det är som att prata med en vägg. Alternativt hälla vatten på en gås.
Fikanstunden blev inte så lång och nyväckt dotter grät hela vägen till bilen, ända tills jag sa att vi kunde ta en sväng förbi "katt-kärringen" för ett spontanbesök. Då slutade hon och blev glad igen.
Katt-kärringen var hemma och blev glad över besöket. En katt har lämnat huset, så nu har hon "bara" nio katter kvar... Dottern jagade runt dom stackare som vågade sig fram. Efter en dryg timme bar det så av hemåt för en pyttipanna-middag med vändstekt ägg och majs (varför älskar alla ungar majs?). För en timme sedan nattade jag henne. Hon har klivit upp ur sängen fem eller sex gånger och nu hör jag henne sitta och leka därinne. Suck. Hörde ni just ett frasande, raspande ljud så var det bara jag som tog på mig hårdhandskarna...

8 Comments:

At 9:20 em, Blogger Humlan said...

Hoppas det inte blev för mycket hårdhandskar! Och att hon fattar att det är läggdax och att hon inte har något val...Vem är envisast??? *S*

Tråkigt med det där malandet, som man inte vill höra och helst slippa tjata också.

 
At 9:39 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

JAG var envisast! Hårdhandskarna är självklart av bomull. För att försöka vara pedagogisk och bra, så är det lena rösten på, och samma upprepning varje gång: "mamma älskar dig, vi ses imorgon och du är en stor och duktig tjej som kan sova själv, godnatt". Ytterligare ett par vändor ur sängen blev det men nu tror jag hon sover - jag törs inte gå in och kolla... :-)

 
At 9:55 em, Blogger Lyckliga Grodan said...

majs är sött och gott.. that's why... och ungar bryr sig nog inte om att det fastnar i tänderna..

 
At 10:40 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Anade nog att det var grejen... Och burkmajs fastnar nästan aldrig i tänderna...

 
At 11:47 em, Blogger Cornelia said...

Snäll och envis har alltid funkat för mej - kanske tar med dottern på nästa bloggträff så får du fråga henne själv

 
At 1:49 fm, Blogger Jenny said...

Tom & Jerry påse framkallar minnen minsann. Är dom lika goda som förr? Finns det fortfarande hallon snören i dem. Har du lust att byta en sådan mot lite varmt väder?

 
At 12:47 em, Blogger Batbut said...

Alla barn gillar inte majs. Inte alls! Definitivt inte trollbarn. Tyvärr. Trots kraftig införsäljning av dessa som popcorn

 
At 9:49 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Cornelia: Jag är också snäll och envis, när det behövs.

Jenny: Näe, dom där Tom & Jerrypåsarna var nog bättre förr. En sketen liten tablettask, en liten påse bilar, en liten påse Gott & Blandat och en liten seg Cola-flaska. Inte ett enda hallonsnöre så långt ögat nådde. Men jag byter nästan vad som helst mot lite varmt väder just nu!

Batbut: Jag har hört att det är höga GI-poäng (eller hur man nu mäter det där...) på majs, så det gör nog inget!

 

Skicka en kommentar

<< Home