torsdag, augusti 25, 2005

Trött, kort tanke

Tänk, hur konstigt man är funtad egentligen. Jag har i flera dagar gått och varit less på min far, som ringer till mig 3-4 gånger om dagen om än det ena, än det andra.
Nu har han inte ringt på två dagar, och jag börjar oroligt undra varför han inte ringer...

10 Comments:

At 12:07 fm, Blogger Batbut said...

Känner igen det där, och det är det dåliga samvetet som kommer igen. Biggis, försök att bli av med det! Du gör mer än de flesta för Din pappa - och vad Du än gör, hur Du än gör osv så kommer det förmodligen aldrig att räcka till i hans ögon. Men det är i Dina ögon det ska räcka till! Det är Du som sätter gränsen. Lycka till vännen!

 
At 12:23 fm, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Tack Batbut! Jag har resonerat med mig själv länge nu (och med bloggen...) kring det här och inser att jag måste skärpa mig. Det är ju faktiskt inte mitt fel att han är ensam, han har haft så många tillfällen och chanser att träffa folk, eller "någon"... Men sumpar det hela tiden. Däremot kommer jag att göra allt jag kan för att se till att han får vård, om han behöver det. Han blir bara mer och mer förvirrad och svamlig... Läskigt, faktiskt.

 
At 7:23 fm, Blogger Ilva said...

Ja, det ar laskigt hur de forsvinner in i dimman o du har sa ratt i ditt resonemang. Din "plikt" ar ju att se till att han far vard och det ar ju krasst sett viktigare an sallskap i hans fall. Du har ratt i att det inte ar ditt ansvar hur hans liv ter sig nu, jag tanker ofta pa att forr eller senare sa blir de som beter sig okansligt o dumt 'straffade' aven om det kanns som de minsann flyter fram o forstor for andra... Jag kampar ju ocksa med ett bautastort daligt samvete for mina tva dementa foraldrar som jag alltid gillat som manniskor men efter mangen session av "terapi" med vanner som lyssnat inser jag ju att jag maste FRAMFORALLT tanka framat pa den yngsta generationen som ju inte har hunnit sa langt i livet. Jag har ju turen att kunna luta mig pa overtygelsen att det ar det mina foraldrar vill och inte att jag flyttar hem och sitter bredvid dem medan du far bara vara tuff mot ditt samvete och kanske tanka pa att det ar det din MAMMA vill. Varfor varfor har kvinnor sa latt att fa daligt samvete???? (Ursakta svamlet... men kanner sa starkt for detta amne....)

 
At 8:13 fm, Blogger Lyckliga Grodan said...

hmm det är ju en klassiker detta, vilket inte gör det lättare.. Men du tänker rätt och du kan inte leva hans liv.. så är det
Det ska kännas rätt för dig... i ditt hjärta... och ingen kommer nånsin tacka dig om du gör allt som du tror att andra vill att du ska göra..

 
At 8:55 fm, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Ilva: Du har så rätt i det här med kvinnor och dåligt samvete. Vi är EXPERTER på det och det slutar alltid med att man går in i väggen, eller mår dåligt på andra sätt. Vi måste sluta vara så jäkla tillgängliga, ansvarsfulla och duktiga! Tänka lite mer på oss själva. Jag är själv sämst i världen på att tänka på mig själv. Dags att börja?!

 
At 9:14 fm, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Grodan: Japp, en klassiker. Tyvärr kommer nog ingenting som handlar om min pappa att kännas riktigt rätt i mitt hjärta... Lång historia, kort blogg.

 
At 12:48 em, Blogger gagga said...

Med tårar i mina ögon; Kram Biggis!

 
At 3:41 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Gagga: Gråt inte. Men tack för kramen.

 
At 4:15 em, Anonymous Rita said...

Jättejobbigt,,,,men jag tror du mår sämre än pappa,,,

 
At 9:59 fm, Anonymous Anonym said...

Tack för besöket!

Gamla föräldrar är jättesvårt och jobbigt.
Man är alltid "det lilla barnet"
Som en liten tröst, så vet jag att "äldre" tappar väldigt ofta begreppen som vi fajtas med.Dom lever i sin värld. Och det skulle lätta vårt samvete, om vi förstod det bättre.
Alla tankar, tänks inte på samma sätt.
Jag har också så dåligt samvete för mycket...även fast jag gör så gott jag kan,så bär jag en känsla av otillräcklighet.

*kramis* Tanten
tantenstankar.webblogg.se

 

Skicka en kommentar

<< Home