Söndagskvälls-funderingar

Med hjälp av mer eller mindre tvång, har Lilla Körsbärsblomman äntligen somnat; inkrupen i sitt påslakan, som en sovsäck. Imorgon väntar dagis, efter fyra veckors hemmavaro. Ingenting hon direkt jublar över, men jag har sagt att tiden fram till Spanien-resan kommer att gå så mycket fortare. Två morgnar i rad har hennes första ord varit: "Mamma, hur lång tid är det kvar tills vi åker till Spanien?". Vi har börjat sätta nedräkningskryss i almanackan, så att hon ska se hur antalet dagar krymper. Vi längtar, hela familjen.

Och jag börjar dessutom längta efter att det ska droppa in lite arbetsförfrågningar för hösten. Visst, jag har att göra men ett eller ett par uppdrag till är nödvändigt för att gå runt.

Oh well, det löser sig säkert. Det brukar det göra.