söndag, juni 11, 2006

Kramp

Jag har skrivkramp. Eller ska jag säga talkramp? Det Stora Bröllopet är om en vecka, och jag har inte en susning om vad jag ska säga. Det blir inte bättre av att jag två kvällar i rad somnat som en ruppad utter tillsammans med Lilla Körsbärsblomman, och vaknat klockan halv 2 på natten. Inspirationen och kreativiteten ligger inte på topp vid den tidpunkten på dygnet.

10 Comments:

At 10:54 fm, Blogger Vi på Kantarellen said...

Tre glas vin... och kreativiteten flödar!

 
At 10:59 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Mams: Önskar att jag kunde. Tar jag tre glas vin får dom hämta en megafon (eller en bår), eftersom jag ligger utslagen under bordet... Och har glömt allt vad tal heter... Vinet får jag dricka efteråt...

 
At 11:16 fm, Blogger Anne said...

Det kommer gå toppenbra ska du se :) (och nej, jag ska I N T E hålla tal...)

 
At 11:45 fm, Blogger Humlan said...

...ruppad utter... Nytt Uttryck, för mig! :-D

Talkrampen låter tärande!
Och det blir ju bara värre när tiden går. Mycket kaffe efter middagen? Så att du inte somnar med Lilla Blomman...
Skrivande långlunch imorgon?
Hjälp av talskrivare?

*Skickar inspiration & energi genom cyber-rymden*

 
At 10:09 em, Blogger Lotten Bergman said...

Jag höll en gång ett i mina öron urlarvigt tal som folk fortfarande pratar om som retoriskt fulländat. Jag överdrev och hittade på och lekte med fördomar och berättade om ett typiskt norrländskt bröllop (på norrländska, jag är f.d. lulebo), ett typiskt skånskt bröllop (på skånska, har bott i Lund halva livet), ett typiskt stockholmskt bröllop (på nasal stockholmska, är född på Danderyds sjukhus), ett typiskt amerikanskt bröllop (har bott i Dallas) och ett gnällbältesbröllop.

Sedan avslutade jag med att sätta vin i vrångstrupen, men alla trodde att jag var rörd och grät en skvätt.

Alltså: larvigt och under bältet samt fingerad gråt = succé.

 
At 6:59 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Annne: Du får vara mitt moraliska stöd på lördag. See you then!

Humlan: Tack för stöd. Ett tal börjar så smått ta formen. Vi får se hur det slutar - katastrof och stenkastning eller kanske applåder. Gulp.

Sandra: Önskar att jag kunde...

Lotten: Oj. Hur länge höll du på!? :-) Fast det lät onekligen rätt kul. Jag funderar på att rulla mig i lök, så att tårarna rinner riktigt ordentligt...

 
At 8:35 fm, Blogger Lyckliga Grodan said...

ruppad utter...
det blir nog bra med talet..
dra till med skrönor.. halvsanningar...
lågt sittande punchlines..
och se glad ut..
:)

 
At 8:47 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Grodan: Kan inte komma och vara min stand-in? :-)

 
At 11:24 fm, Blogger Bloggblad said...

Det finns dom som skriver tal mot betalning! Kolla bröllopssajterna, man skickar in fakta om paret och betalar en summa... hur personligt som helst.

Jag bara älskar att hålla tal, så jag är nog inte riktigt frisk har jag förstått. Fast jag håller dom helst på rim, för då kan man titta i fusklappen jättemycket.

Men - vänta inte på inspiration i stunden! Jag har sett fasansfulla exempel på sånt. Äääähhh.... hööömmmm.... ööööhhhhh.... och så svävar det iväg och alla biter på naglarna och undrar hur h_n ska få ihop trådarna.

 
At 1:24 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Bloggblad: Det där med bröllopssajterna låter ju som något för mig... *inte*! Jag förstår att du gillar att hålla tal, eftersom det formligen forsar bra rim och verser ur dig. Fusklapp kommer det nog att bli för min del, ändå, även om en del blir stundens ingivelse. Men det gäller ju ändå att hålla kontentan av det hela i huvvet! Så att man i alla fall har en inledning, en röd tråd och en klämmig slutkläm! Wish me luck!

 

Skicka en kommentar

<< Home