Bakslag i läggeriet

Sova utan blöja går alldeles strålande. Men att somna utan sin mamma, det har inte funkat på snart två månader. Tror att det började i samband med en av sambons otaliga resor. Det var så mysigt att natta Lilla Körsbärsblomman på kvällen; vi låg och småpratade, läste eller bara snurrade hår. Efter det har den ständiga visan varit "mamma, jag vill sova med dig" eller "mamma, jag är rädd för spöken..." varje gång jag har nattat. Och jag har fallit till föga, idiotiskt nog. Följden har varit att jag, nästan varje gång det är min tur att natta, somnat strax efter åtta och vaknat med känslan av att "åh, jag som skulle ha gjort det och det...".

Men nu. Heureka, jag har funnit en lösning! Numera står en bärbar CD-spelare i sovrummet och efter sagoläsningen snurrar "Mamma Mu Bygger" som insomningssällskap. Nackdelen är att den blivit en stor favorit här hemma och går varm i CD-spelaren, och numera kan jag komma på mig själv med att gå och nynna på smash-hitar som "Tsaren av Bareis", "Jag är en vanlig kanin" och klämmer då och då i med ett "Hallå, Mamma Mu, e' de' du? Muuu".

Det gäller att utöka repertoaren. Jag funderar på att smyga in låtar med mitt senaste favvoband, Scar Symmetry, i utbudet. Men sånt kanske skulle ge men för livet?