fredag, februari 17, 2006

Kalla mig Clouseau

Det börjar sakta men säkert gå upp ett ljus, allt börjar falla på plats.
Låt mig berätta:
I samband med vår inventering i början av året, hittade vi flera stora lagerdiffar. Trots att vi finkammade kontoret och grovlagrets alla vinklar och vrår, hittade vi inte speciellt många av de saknade CD-skivorna. Nu fattar jag var de har tagit vägen. Någon har de senaste tre åren smugit omkring i våra lokaler och norpat skivor. Det har skett omärkligt, synnerligen professionellt och med en precision och planläggning á lá Prison Break. Jag undrar vilken utgivning som hänger runt halsen på våra guldmedaljörer? Troligen samlingsplattan "Golden Days" med Kinks, Animals och Manfred Mann.

Tack Carreca, för din ögonöppnare.

5 Comments:

At 10:46 fm, Blogger Vi på Kantarellen said...

Jag ha också tänkt på det. När jag såg det första gången, var jag tvungen att kolla så jag hade mina kvar.

Och här har det INTE varit.

 
At 11:09 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Mamselamsen: Håll i dom! Det är ju ett OS om två år också!

 
At 2:35 em, Blogger Runt 40 said...

Åh, en period älskade jag Manfred Mann
*nynnar* "...Martha has a madman standing hidden in the shadows, he´s got a long, curved Turkish dagger..."

Men jag har inte snott dina skivor!

 
At 2:25 em, Blogger Batbut said...

Hallå! Gissa vad som hänger runt dem? "We are the champions" såklart

 
At 1:13 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Runt 40: En sån period tror jag många med oss haft.
Bra, då vet jag att vi inte behöver göra CD-razzia hemma hos dig.

Batbut: Såklart solklart!

 

Skicka en kommentar

<< Home