tisdag, december 06, 2005

Allt är fint

Bra dag, även om jag fortfarande känner mig lite lätt "schleten" efter inledningen på veckan.
Jobbmässigt blev det t o m en riktigt bra dag: lyckats boka in ett par intervjuer för ett av "mina" projekt, och fått napp på en del radiostationer för ett annat.

Efter jobbet hämtades sockertoppen på dagis. Hon förkunnade glatt att "idag var NN borta, hon har kräkts". Så, nu är det bara att ha is i magen och försöka härda ut, när/om den där vidriga sjukan skulle våga sig innanför detta hems dörrar. Måste leta fram vitpepparkornen...
Sötnosen och jag tog en liten shoppingtur till en "boll nära oss" och handlade kattmat och kattsand. Det är klipska katter som kategoriskt (eller kanske kattegoriskt?) ratar sån där Whiskasmat - som ändå bara mest består av vatten - utan bara vill ha torrfoder från djuraffären. Klipska därför att dom har insett att näringsvärdet är lika med noll i den där "låtsasmaten" samt att den luktar totalt avskyvärt. Att öppna en burk kattmat strax efter att man har slagit upp sina isblå är inte att rekommendera för kräsmagade...
Vi hann även med ett spontant besök hos frisören - jag älskar drop-in-frisörer! Lilla körsbäret fick sina små tunna testar trimmade och satt stilla, som ett tänt ljus, i klippstolen medan hon blev klippt. Jag är grymt imponerad att hon satt still under hela klippningen. Det hela kröntes med 5-6 spray-slingor i självvald färg - svart skulle det va', som mamma! Klubba fick hon efteråt av killen som klippte henne, ja, faktiskt fick hon två. Egentligen tycker jag att man ska fråga föräldern innan man hystar fram stora godisskålen, men jag hade inte hjärta att säga nej. Dessutom är hon ingen regelrätt godisgris och brukar lämna mer än halva ändå.
Söt som en liten ärta och med klubbpinnen stickande ut ur munnen travade hon ut ur salongen, med händerna i jackfickan och mäkta stolt över sin nya frisyr.
Färgen hamnade framåt kvällningen mest mellan pek- och långfingret på höger hand, eftersom hon har den något fula vanan att snurra håret till trassliga knutar (bevittnas bäst på bilden i mitt "blogghuvud"), knutar som sen måste klippas bort. Så snart är hon helt kal på ena sidan...

7 Comments:

At 12:04 fm, Blogger Vi på Kantarellen said...

Ebba gillar bara rumstempererad blötmat... nyupplagd.

Fast mest tycker hon om det svindyra torrfodret från Djurkliniken.

 
At 9:40 fm, Blogger Humlan said...

Nytt frisyrmode? Kala fläckar lite slumpvis på ena sidan...?

En huskur jag har missat! Hur gör man med pepparkornen?

 
At 10:42 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Mamse: Ja, tyvärr är det där torrfodret från djuraffärerna fasansfullt dyrt. Men det är värt det.

Jenny: Din mamma har säkert rätt. Här laddas det med vitpeppar, bigtime!

Humlan: Japp, jättesnyggt!
Pepparkornen, 10 st, sväljes hela med vatten morgon och kväll. Kan upprepas dagen efter. Fast jag undrar vad din mage kommer att säga, peppar är ju ganska starkt...

 
At 10:54 fm, Blogger Batbut said...

Håller tummarna att kräksjukan ska passera fort och utan att slå till, vare sig här eller hos Dig. I do not like it! Fast å andra sidan, finns det ngn som gör det?

 
At 11:03 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Batbut: Tack! Håll dom hårt... Det sägs att den inte är så elak som tidigare år, men även i den lindrigaste form tycker jag att denna sjuka är gruvligt elak...

 
At 11:59 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Cykelslagen: Åh, din stackare! Att kräkas är inte inte inte inte kul, och att kräkas på t-banan måste vara en mardröm, både för den som kräks och för medpassagerare. I dessa vinterkräk-tider borde det delas ut spypåsar på t-banan... :-)
Ja, du kan ha rätt vad gäller antalet vitpepparkorn. Fast "better safe than sorry"...

 
At 10:10 em, Blogger Humlan said...

Är det risk för kräksjuka, då chansar jag och häller i mig pepparkorn, hellre svår magkatarr än kräksjuka!!!

 

Skicka en kommentar

<< Home