torsdag, november 24, 2005

Vilket litet kräk!

Gårdagkvällens efter-jobbet-öl blev till en middag med grekiskt inslag, inte bara en öl och mycket snack och snälla ord. Alltsammans i sällskap med manlig arbetskollega. Känner honom sedan flera år tillbaka, då våra vägar korsades via två andra skivbolag, så han är inte någon främling. Han sa så mycket snälla och bra saker om mig, så jag blev alldeles skär om kinden emellanåt. Tror att det handlar om en liten pejling från hans sida, för att höra hur jag trivs och peppa mig att stanna kvar, för adjektiven duggade tätt som ett vårregn emellanåt.
Speciellt sent blev det inte, och på hemvägen var jag så uppåt att jag spatserade ner till lilla lokalkrogen i närheten av där min bästaste kompis Å bor och ibland befinner sig på. Eftersom hon inte var hemma, tog jag en rövare och där satt hon ju och sippade på ett glas vitt. Hann kramas lite med henne innan vi blev utslängda och det var bara att gå hem. Hemma nannades det kudde både här och där, så jag var inte sen att göra detsamma.
Imorse vaknade lillsnurpan redan vid 5-tiden och frågade efter vatten. Sen låg hon och vred sig och hade lite svårt att somna om, och vid halv-7-tiden slog hon upp sina ljusblå, hulkade en gång och så kom det lite, lite, lite kräks på min huvudkudde. Eftersom jag lider av kräkfobi blev det pappa som snabbt fick ta över, och mamma slog sig ner 5 meter ifrån med hjärtklappning. Lite mera vattenkräks blev det, men inget värre. Det var bara att ringa jobbet och anmäla vabbning.
Till frukost satte hon i sig tre mackor och två skålar med vattenmelonyoghurt, och hon har ätit lite lunch. Inget har kommit upp och ingen är gladare än jag. Nu sover hon sedan 1,5 timme tillbaka och jag måste ila till tvättstugan innan hon vaknar.
I det här huset vill vi INTE ha någon vinterkräksjuka. Aldrig någonsin.

10 Comments:

At 3:19 em, Blogger Bloggblad said...

Grattis att det inte var mina barn du blev mamma till. Båda var åksjuka i många år - den ena klädde jag alltid i regnkläder direkt, så slapp jag tvätta overaller... den andre räckte det med en hink beredd åt...
Och alla dessa nätter när jag vaknade av... nej, du ska slippa.

 
At 3:22 em, Blogger Mamselamsen said...

Peppar peppar.... min tjejer har aldrig haft något sånt. Vinterkräksjuka, fanns det för 25 år sen?

 
At 4:24 em, Blogger Lyckliga Grodan said...

mina barn har aldrig haft det heller.. knappt kräkts faktiskt.. om man undantar när de ammades överfulla och det spillde över överallt..

 
At 6:14 em, Blogger cecilia öhrn said...

Hoppas ni slipper, vi har aldrig haft det. Men kräks gör dom någon gång ibland per år, men aldrig the vinterkräk. Hua.

 
At 7:50 em, Anonymous Christina said...

Smittar det via nätet...blir nästan sjuk bara jag hör om vinterkräksjukan. En gång i tiden fick jag lära mig en huskur av en sjuksköterska...tugga i dig kryddpeppar. Hon gjorde det när det kräktes runtomkring och hon blev aldrig sjuk. Tron kan också försätta berg.

 
At 9:19 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Bloggblad: Tack för att jag slipper... :-)

Mamse: Näe, jag tror att den däringa kräksjukan är ett resultat av vårt eviga städande...

Grodis: Min lilla sötgris spydde rätt mycket som liten. Och när jag försökte ge henne "riktig" välling. Hon var mjölkallergiker fram till 2 år... :-)

Cecilia: Jag har själv aldrig haft the kräksjuka. Inte pojkvän heller. Kanske vi har bra kräkgener...

Christina: Det var nog inte vinterkräket. Det där tricket med peppar vet jag. Det ska vara vitpeppar. Och jag tror faktiskt att det kan vara därför man säger "peppar peppar"? Eller?

 
At 9:16 fm, Blogger maruschka said...

Hihi...Rubriken indikerade lite mer ett "fysiskt" kräk, så jag satt och väntade på att killen du träffade skulle börja tafsa eller nåt...*ler*

Förra året åkte hela min lilla familj på kr-k-sjukan och helgen efter skulle drutten opereras för ljumskbrock och då fick vi med oss bacilusker hem från sjukhuset så då blev de påhälsande bonusbarnen sjuka istället...*ler*

Måste vara jobbigt med denna "fobi" när man har småbarn?
Du får ringa mig så hjälper jag till, kanske ska bli din nanny efter 1/12?...*s*

 
At 1:19 em, Blogger B*i*g*g*i*s said...

Maruschka: Stackars alla familjer som råkar ut för kräksjukan, säger jag. Den där incidensen ni råkade ut för förra året, den avundas jag dig inte. Du har så rätt; kräkfobi är det enda som gör att man inte riktigt till 100% kan njuta av att ha småbarn...

 
At 11:53 em, Blogger Batbut said...

Peppar peppar så har vi klarat oss i 5 år! Vi fick en kraftig körare när lilltrollet var nyfött, hon låg inne 8 dgr med dropp. Vi andra spydde en hel vecka (då var jag smal *s*). Men sedan dess verkar vi blivit immuna... hoppas jag!

 
At 9:32 fm, Blogger maruschka said...

batbut - jag och mina viktproblem kanske ska HOPPAS på kräksjuka då?...*s*

 

Skicka en kommentar

<< Home