Musik - vad vore livet utan?

Jenny skrev i sin blogg att hon tänkte titta in här hos mig och få lite musiktips. Det påminde mig om att jag faktiskt har några på lager, som jag legat och lurat lite på.

Jag har någon konstig aversion mot musik som blir hypad av såna där förståsigpåare. Det tar lång tid och tar emot ordentligt innan jag lyssnar. Och då händer det högst oväntade; att man faller pladask! Jag vägrade t ex länge lyssna på Håkan Hellström just när han blev riktigt stor och Per Bjurman fick den där kyssen... Sen spelade jag "Känn ingen sorg..."-plattan i ett halvår och hade säkert friat om jag hade stött ihop med honom. Alltså till Håkan, inte till Per. Tack.
Och nu har jag hört tjatet om I'm From Barcelona och "Treehouse" så länge, att jag var tvungen att lyssna. Och ta mig f-n om jag inte gillade det jag hörde! Lyssna själv!

Hos MusikLisa fick jag en annan påminnare, som jag måste kolla upp och införskaffa. Det är The Sonnets, som också låter som något jag skulle kunna tycka om.

En helt ny och, för mig, fullkomlig främling är Thomas Tjärnkvist. Från och med igår älskar jag låten "Hard Rain", hans a-r-t-i-k-u-l-a-t-i-o-n och den försiktiga sången. Lite som Robbie Robertson. Mums! Lyssna själv!

Depeche Mode-plattan är ett måste, också. Säger jag sen högt att jag tänker köpa Darin också, får jag säkerligen på skallen, så jag håller tyst om det...