Ljuva festivalminnen

Så här i festivaltider blir jag alltid lite nostalgisk. En och annan festival har det blivit genom åren. Några Hultsfred och ett par Roskilde. En hel del hårt arbete i form av artisthandhavanden, bevakningar och genomförande av intervjuer. I Roskilde arrangerade jag t ex en stor presskonferens för Underworld, och höll ett par inledande ord, innan ordet blev fritt för journalisterna och bandet. Det var pirrigt, vill jag lova och inte helt strulfritt... Och många, många roliga, bizarra och något dimmiga minnen... Som t ex:
...min dåvarande pojkvän festade med bandets representant och blev så full så att han somnade under pressläktaren under Oasis spelning...
...några otrevliga medlemmar från Blur och Pulp försökte skära av snöret på vår stora heliumballong backstage...
...när samma heliumballong senare skulle tömmas på helium, och orsakade veritabel skratt-kramp...
....när Cypress Hill-låten "Insane In The Brain" spelades om och om och om igen och vi partajade med bl a dom trevliga tjommarna i This Perfect Day...
...min kära kollega Martina skulle kissa bakom en bil på vägen hem och satte händerna för ögonen samtidigt som hon kissade. Hon trodde att hon inte syntes då...
...när vi på väg till vårt boende i Målilla sista natten stannade vid skylten "MOK-stugan" (som står för Målilla Orienteringsklubb) och ritade två prickar över O'et...
...när vi dansade som besatta i stora tältet backstage, till klockan 5 på morgonen...
...när Vanessa försvann, jättefull, men senare blev återfunnen i ett helt hus fullt av skittuffa, svenska rappare...
...när det hölls minnesstund för de som så fruktansvärt tragiskt avled under Pearl Jams konsert i Roskilde. Något starkare och mäktigare har jag aldrig någonsin upplevt. Ett helt hav av männskor som slöt upp och hedrade med tyst minut. Endast vindens sus hördes...
...när jag upptäckte Håkan Hellström och grät under hans konsert i Roskilde...
...när jag och Helene såg favoriterna Turin Brakes i Hultsfred. Dom hade blivit av med alla sina instrument på vägen, och körde ett helt underbart akustiskt set istället...
...alla tältljumma Pripps Blå man bjudit på och själv hinkat i sig...
...när Fredda blev jättefull och kissade på boden bredvid vår backstage...
...och hånglet. Hånglet, hånglet, hånglet... Han var gudomligt vacker, hette Christian och var upprinnelsen till att jag senare åkte hem och gjorde slut med min pojkvän sedan 8 år tillbaka. Det blev aldrig något mellan oss, kanske mer pga olyckliga omständigheter, men jag har indirekt honom att tacka att jag sedan träffade min älskade Johan och idag sitter här med familj och barn...