I väntans tider

Ha, man skulle nästan kunna tro att jag var med barn, där... Men det var jag ju inte. Sitter och väntar på en sambo och en film. Den ene vet jag ju vem det är, undrar vilken den andra blir...
Under tiden vill jag berätta om något som gjorde mig lätt upprörd under seneftermiddagen. Min kära moder och hennes make var på besök för att klappa barnbarnet och medan vi satt och åt middag (de vuxna åt, barnet sa efter två tuggor "nu e´ jag klar") halkade samtalet in på företagsbilar och krockar. Moderns make berättade då att för några år sedan krockade en kille med en av deras firmabilar, en helg på fyllan (fyfyfy, vad jag inte tycker om folk som kör när dom har druckit). Hans ultimatum blev: fixa en ny firmabil eller lämna ditt jobb omedelbums. Valet var inte så svårt, han stack som en avlöning. Hans fru jobbade tydligen i det polisdistrikt där hans "fall" handlades, och, ojhupp, hans blodprov kom helt plötsligt väldigt lägligt "bort i hanteringen"... Fü fahn, jag blev skitarg när jag hörde det! Istället för att straffas, så gick den jä**eln helt fri och kör säkert rattfull än idag. Undrar just hur mycket det hålls bakom ryggen när det gäller andra gärningar inom poliskåren?

Morr!