Biggis - en funktionsbeskrivning

Nu ska jag berätta hur jag funkar. Eller inte funkar.

På kvällen igår mådde jag lite dåligt över mitt blogginlägg om Göran Persson. Inget jag låg sömnlös över, bara en lätt krypande olustkänsla i kroppen, som inte riktigt ville försvinna. Jag hade ju tyckt något, och tyckt något negativt. Och tänk, hemska hemska tanke, om någon skulle läsa det jag skrivit, och inte tycka som jag. Tycka att jag var en elak, låg människa, med värdelösa åsikter. Flera gånger var jag på väg att ta bort inlägget, men lät det till slut vara och bero.
Så'n är jag. Har så oerhört svårt att stå för mina åsikter, eftersom jag inte klarar av att bli kritiserad och bedömd. Men herregud, människa! Släpp sargen och väx upp, nå'ngång! Våga vara dig själv; det är ju det som är "du"! Många gånger tycker jag att mina åsikter är naiva och uttryckta på ett barnsligt och inte speciellt djuplodande sätt. Men, det är bara att inse att det är sådan jag är. Naiv, blåögd och ibland ganska lättlurad har jag alltid varit, och inte verkar det bli bättre med åren, tyvärr. Men som sagt, det är bara att hacka i sig, för hej, det är jag, Biggis.

Lyssnar och ryser av njutning: "Mad World" med Gary Jules feat Michael Andrews.