tisdag, oktober 30, 2007

Skämmes, ta mig fan!

Skam avhandlades i en av morgontidningarna för inte så länge sedan.
Folk verkar skämmas för en hel massa saker.

Själv har jag kommit så långt (läs: blivit så jäkla gammal..), att jag har slutat skämmas. Inte ens när Lilla Blomman pekade på badhuset nyligen, skämdes jag. Det skulle säkert ha fått många föräldrar att bli lite lätt röda om kinderna och stamma fram en ursäkt. För vad?! Hon sa ju bara vad hon såg! Sen är det väl upp till mig att förklara på ett bra sätt, varför tanten hade långa tuttar?
Vi skäms för att vi har ostädat hemma, vi skäms för att vi har en gammal bil, vi skäms över att vi handlar i vissa butiker... Kort sagt; vad andra har att säga om oss, betyder väldigt mycket.

Läste ett inlägg av Expressens bokbloggare, som t o m skulle skämmas över att bli ertappad läsande en viss sorts (okulturell och sönderläst/sönderälskad tror jag hon kallade den, och tog exemplet Da Vincikoden) skönlitteratur på tunnelbanan.

Etiketter:

2 Comments:

At 6:38 fm, Anonymous Christina W said...

Jag måste skämmigt nog erkänna att jag skäms ibland men det är oftast triviala saker. Och förresten...skäms jag verkligen? Det låter så tungt så allvarligt.

 
At 2:58 em, Anonymous Gammelmamman said...

Christina: Men visst, jag skäms också ibland, det gör jag faktiskt. Eller, som du säger - skäms låter så allvarligt. Att känna sig dum över något, kanske? Typ att man har ostädat hemma när man får spontanbesök och sånt... :-)

 

Skicka en kommentar

<< Home