fredag, oktober 27, 2006

Saknad

Det är inte bara jag som saknar Liten Söt Sambo.
Mitt under fredagsmyset; ostbågar, saft och "Stuart Little" (som ju handlar en hel del om längtan och mys med familjen) brast det för Körsbärsblomman. "Paaaaappa!" pep hon och började grina. "Jag vill gosa med pappa!". Sedan satt hon och snörvlade resten av filmen och fick nästan mig att börja grina också. Jag föll till och med till föga när hon bedjande sa: "sov en liten, liten stund med mig!" vid läggdags, trots att hon är avvänjd och somnar själv på kvällarna sedan snart två månader tillbaka.

Men nu är det tydligen över för den här gången. (Har vi ju inte sett ännu, sa hon med ett stänk av bitterhet).
Inga mer resor förrän i januari. Åh, vad vi ska mys-tanka tills dess!

5 Comments:

At 11:25 em, Blogger superkryp said...

Fy för längtan... :(

 
At 11:26 em, Blogger Humlan said...

Inte undrapå att du känner av höstbluesen, kommande mörker, kommande vinter och så sambo på rymmen...

 
At 9:22 fm, Blogger Vi på Kantarellen said...

Vad glad att längtar efter pappa... tänk om hon INTE gjorde det.

Härligt!

 
At 11:41 fm, Blogger Batbut said...

Ciao baby, förstår att det är trist. Tur att ni kan gosa med varandra iaf.
Vad sägs om november? Jag börjar se ljuset i tunneln.... *s*

 
At 8:26 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Superkryp: Japp. Fy!

Humlan: Ibland är det bara FÖR mycket...

Mams: Jo, det är kanske så man ska tänka.

Batbut: Gosar allt vad vi kan med varandra men det är mysigare att vara tre... November sounds fine! Ta dig ur tunneln, först!

 

Skicka en kommentar

<< Home