God gurka

Jag har just ätit gurka. Gurka, tänker du, bruden kommer att blogga om gurka! Men det var inte en sån där vanlig, vattnig, smaklös grön sak. Den här var kort, tjock och uppenbarligen i sina bästa år. Skalet var mycket hårdare än på vanlig gurka, så det fick man hyvla bort. Det pryddes även av små taggiga "skott". Innanmätet var en saftig, syrlig smakuppevelse. Kärnorna var stora och kärniga; vissa gick nästan inte att äta och fick spottas ut. Det kändes nästan som en blandning mellan gurka och melon, på något vis. Min mors man, som jag fick den av, sa att den var från Spanien.

Tänk att man kan gå igång på en så intetsägande sak som gurka.