Rynkig

Det var så vanvettigt trevligt att få sjunka ner i den där röda vippfåtöljen på Cirkus igår, med sin trevliga kompis bredvid sig och en vanvettigt rolig stund framför sig. En stunds hett efterlängtad avkoppling, efter en vecka med jobb, jobb, jobb, gnäll, för lite gull och för mycket trötthet. Och skrattrynkorna bättrades på rejält, såg jag efteråt...

Kvällen började med Magnus Bettner, bitsk snubbe med rakat huvud, nybliven pappa som inte drar sig för att skämta om allt. Estonia, att ligga, att inte ligga, föräldraskap. "Ni som inte har barn, skit i det! Det blir inte bättre för det..." Hans ovilja att gå i pappagrupp: "Vafan har jag där att göra, tillsammans med 7 andra snubbar som inte heller får knulla!?".

Avlöste gjorde Johan Glans; han är betydligt snällare men inte tråkig. Gillar hans sätt att driva med sig själv. "Jag blir inte brun i solen, jag blir röd, får använda solskyddsfaktor 75 - ni vet, den där när man klämmer på tuben så kommer det ut ett parasoll!". "När jag går på stranden klär kvinnorna på mig med blicken..."

Och så, äntligen, Eddie Izzard - käre, käre Eddie - mustaschprydd och inte en transa-trasa på kroppen så långt ögat nådde. Den karl'n behöver bara öppna mun', så kvider jag av garv! Ändå tycker jag inte att var helt på topp; ibland kändes han lite blasé och nästan uttråkad. Till det negativa hör också att han snackar så jäkla fort, så man missar en hel del för att man är så koncentrerad på att inte missa nåt (satt och letade efter den svenska textremsan hela tiden, tills jag kom på att det inte var TV jag tittade på...). Dessutom mumlar han en hel del, vilket delvis, ju, är en del av hans charm.

Nåväl, garva fick vi i alla fall. Ordentligt. Han avhandlade allt från mikrofonhantering, romerska rikets uppgång och fall (som han hävdade berodde på att alla hade så jäkla svårt för latinska verbböjningar så att man inte hade ork att kriga längre), fiskar, flugor, bin, rävar, hajar - ja, ett tag var det riktigt mycket djursnack. En hel del religiöst; hans tolkning av hur Maria möter ängeln Gabriel (fast Gabriel påminner mer om en flaxande kyckling) är hysteriskt rolig. Avslutningen, där Darth Vader möter mattanten i kantinen på The Death Star, är genial, komplett med ljudillustrationer och allt.

Hörde att han kommer tillbaka redan i december. Jag är där!