Fascinerande förökning

Upptäcker en facinerande sak med vårt hem.
Det är en outsinlig källa till förökning. Nu pratar jag inte om den mänskliga sorten, hur skulle det någonsin kunna ske, med en partner som ständigt och jämt befinner sig på resande fot. Jag är ju för bövelen ingen amöba!

Nej, det handlar om fortplantning på annat plan. När jag vänder ryggen till, sätter det igång. Det kopuleras friskt i lägenhetens alla rum, helt öppet och oblygt och ibland medan jag fortfarande är närvarande.
Några av de värsta syndarna hängs härmed ut till allmänt spott och spe.

1) Disk.
Det börjar redan efter frukost, samtidigt som jag kör Lilla Körsbärsblomman till dagis. Flingtallriken och tekoppen parar sig med ett vattenglas, ivrigt påhejade av stekpannan och stekspaden. Även om jag förpassar sällskapet till diskmaskinen när jag kommer hem, sätter ett nytt gäng igång framåt lunchtid, något som resulterar i högar av disk framåt eftermiddagen. Och jag som t o m åt dagens lunch direkt ur matlådan!

2) Kattsand.
Vi har två katter. Vi har, som en direkt följd av detta, två kattlådor. Åtta tassar kliver i och ur dessa kattlådor minst fyra gånger om dagen. Små, ettriga kattsandkorn ligger därmed utspridda i hela badrummet. Det spelar ingen roll om vi dammsuger varenda dag. Dagen efter har det bildats en liten, men ack så kännbar för känsliga och nyduschade morgonfötter, stig av kattsand runt omkring lådorna.

3) Bananflugor.
Höst och kyla verkar inte vara något hinder för små, bruna, bevingade äckelkryp. Googlar efter utrotningsknep och tips, testar några och lägenheten stinker av ättika blandat med diskmedel och hallonsaft. Ingen direkt angenäm doft. Funderar på att smeta in hela köket i sirap; det skulle väl vara fan om de inte gick i den fällan!

4) Tvätt.
Samtidigt som den till bristningsgränsen fulla tvättkorgen töms, växer nytvättsberget. Eftersom tvättvikning är något av det tråkigaste jag vet, måste högen dammas av innan man tar itu med den. Eller möjligen tvättas en gång till.

5) Returpapper.
Påminn mig att säga tack, men nej tack nästa gång det är dags att förnya prenumerationen. För säkerhets skull prenumererar vi på bägge tidningarna. Eller kanske mest för att jag har lite svårt att säga nej, och jag behöver dem ju i mitt arbete... (när internet finns? I don't think so!) Hinner på min höjd ögna igenom en av dem, och läsa rubriker och underrubriker. Sen hamnar de i påsar i hallen. Påsar som dessutom drar till sig katthår, damm och kattsand...