söndag, maj 06, 2007

Bra filmval

Jag hyser någon slags hatkärlek till filmer som får mig att må psykiskt illa. Såna där filmer där man, från filmruta 1, känner total olust och bara vet att allt kommer att braka åt helvete och att ingenting kommer att sluta bra. Jag sitter och försöker komma på ett par exempel, men hittar bara ett: "En enkel plan". Skitbra film, den bygger verkligen långsamt upp den där otäcka, olustiga känslan av annalkande katastrof. Förresten, "Shortcuts" kan också klassas in här och en av mina allra bästaste bästa favoritfilmer: "Öga mot öga" med en ung Sean Penn och en, som vanligt, suverän Christopher Walken.

I fredags såg jag Babel, och insåg hur länge sedan det var jag såg en film som fick mig att känna den där hatkärleken, som nu blossade upp med full kraft. Jag har hört så mycket om filmen, och hade höga förväntningar, men den var verkligen precis så bra som jag hört. Ett par gånger var jag faktiskt på väg att stänga av. När den mexikanska nannyn är fast i öknen med barnen... Det var på gränsen till för mycket. Fortfarande har jag scener ur filmen snurrande i huvudet. Väldigt, väldigt bra.

Kuriosa: Liten Söt Sambo och Gammelmamman har definitivt inte samma smak när det gäller film. "Du, det händer inte mycket, och det är så otroligt förutsägbart och tråkigt!" sa han och satte sig framför sporten.

Etiketter:

14 Comments:

At 10:47 em, Blogger Cornelia said...

Dt låter som en film för mej... jag har inte sett den än... men vill.

 
At 10:56 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Cornelia: Förbered dig på 2 timmars filmlycka. Men den är tung. Väldigt tung.

 
At 11:46 fm, Blogger Laberri said...

Håller fullkomligt med. Bilder och känslor satt kvar i sinnet i många dagar efter. Hade en stor klump sorg i bröstet som tog lång tid att släppa. Suverän

 
At 12:08 em, Blogger Ola Claesson said...

Förra årets bästa film.

 
At 9:55 fm, Anonymous Anonym said...

Biggis, du måste även se Elephant, om Columbinemassakern. Väldigt långsam, suggestiv, fin och mycket otäck.

 
At 1:51 em, Anonymous Anonym said...

Även om storyn är tung, är den bara sååå lååångsam och nej, filmen är en av de sämsta jag sett på länge. Hade ingen aning om vad den skulle handla om, men djup? Nej, inte alls, den greppade inte alls.

 
At 2:23 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Laberri: Såna här filmer måste ses, även om det är lite jobbigt efteråt...

Ola: The Departed var också fantastisk!

Anna: Jag har sett den! Eller åtminstone 3/4 av den, på någon av filmkanalerna. Och jag gillade den. Kanske läge att se om...

Bresica: Underbart att höra någon som sticker av mot strömmen. Nu är det du och min kille... Och gillar man inte långsamma, malande filmer utan direkt action är ju detta definitivt ett sömnpiller...

 
At 2:40 em, Anonymous Anonym said...

Jag tror också att vilket HUMÖR man är på spelar roll och om den ena parten gillar filmen, kan det ju smittas av. Jag tycker filmen var rörig, blev inte tagen av den. Kanske helt fel söndag att titta på den.

The Departed, riktigt bra, men sen gillar jag också "Mysic & Lyrics"... :0)

Som tur är är jag en bland-filmare, kan se det mesta, men jag tror vi kvinnor har lättare för att se lite blandat än vad män har. Dom vill gärna se lite action & spänning med en gnutta humor!

 
At 4:40 em, Blogger superkryp said...

Meh! Finns det nåt mer förutsägbart och tråkigt än sport!? Det kan ju oftast (i lagidrott) gå på tre sätt: Lag 1 vinner, lag 2 vinner eller oavgjort... Vägen dit... bah. ;)

Iofs håller jag med om att Babel var lite förutsägbar, men det gjorde den ju bara tyngre och bedrövligare. Man visste att det och det skulle hända och man kan inte göra någonting åt det...

Vi såg Crash häromdagen. Den tog några oanade vändningar, tyckte jag. Tung men bra den med.

 
At 3:07 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Brescia: Visst har humöret betydelse när man ser en film! Ibland orkar jag inte se jobbiga, tunga dramer utan vill bara ha action eller komedi. Music & Lyrics har jag däremot inte sett. Är det inte Hugh Grant? Jag har liiite svårt för honom... Jag är också en enorm blandare; skräck, klassiker, drama, action, thriller... Komedi är svårt, men otroligt roligt när det funkar bra! När Harry mötte Sally är skitbra film, och Måndag hela veckan och alla Steve Martin-filmerna och... ja, titta! Nu gick jag igång!

Bine: Haha! Jag ska framföra din åsikt till LSS! Han håller definitivt inte med. Inte hans pappa heller... Crash är också riktigt, riktigt bra. Håller med.

 
At 4:21 em, Anonymous Anonym said...

Måndag hela veckan är ABSOLUT en av dom bästa komedierna, Bill Murray, helt otroligt bra! Numera är det svårt att hitta en HELT-IGENOM bra komedi, oftast har dom sina bästa moment i början, för att fånga publiken, sen håller det oftast inte genom hela filmen. Som en romantisk komedi, börjar är oftast hysterisk rolig, mitten lite mer romantik/allvar och sen en deprimerande/komisk nästan avslut och så lyckligt slut med ROMANCE...he he..

Men är det inte härligt förutsägbart ibland?

 
At 6:48 em, Blogger The Female Dinousaur said...

Miabrescia: Jag håller med. Det var bättre förr... Komedimässigt sett, i alla fall. Och visst är förutsägbart inte alltid fel.

 
At 4:53 em, Blogger Ola Claesson said...

Håller med om The Departed, men lika bra som babel var den nog inte.

Kan förvisso bero på att jag visste mer vad jag skulle vänta mig av The Departed. Det enda jag visste om Babel var att Kate Blanchett var med i den. :)

 
At 9:53 fm, Blogger The Female Dinousaur said...

Ola: Jag brukar ta för vana att inte ta reda på för mycket om de filmer jag lyckas att se eller läsa på baksidan av fodralen till filmer jag hyr. Mycket kan gå förlorat... Och man kan bli oerhört överraskad....

 

Skicka en kommentar

<< Home