Vardagsdramatik

När man är hemma och VAB'ar händer det grejer! Inte bara får man tala med jazzens storheter, herr Riedel och herr Lundgren som gjort en bra skiva ihop som skall säljas in till Sveriges journalistkår. Nej, här står vardagsdramatiken och stampar precis vid husknuten.

Klockan är strax innan halv fem. Körsbärsblomman har sovit i snart tre timmar, och jag har jobbat. Ringt journalister (hallå DN, vad är det för lustiga människor som befinner sig på er redaktion på dagarna?) och radiofolk. Plötsligt ringer det på dörren och jag rusar upp för trappan för öppna. Utanför står en polis och jag tittar oförstående. Han berättar att han är från Söderortspolisen och att det nyss inträffat ett rån alldeles i närheten och att flyktbilen dumpats på vår lilla innergård. Hade jag möjligen sett eller hört något för ungefär en halvtimme sedan? Det hade jag ju tyvärr inte, så han lämnade mig ganska snabbt. När jag tittade ut på bakgården stod där mycket riktigt en röd bil, fortfarande med motorn igång och två polisbilar stod posterade runt huset. Någon halvtimme senare såg jag granntanten kliva ur en polisbil. Troligtvis har hon sett något och lämnat vittnesmål.
Lite halvläbbigt när buset kliver så nära inpå en. En vanlig dag skulle jag kommit från dagis med Körsbärsblomman just den tiden...