Sur vecka

Ibland önskar jag att pengar inte fanns. Pengar och prylar är upprinnelsen till så mycket bråk och förbittring i våra liv. Ibland önskar jag att jag kunde utbrista "minimalist, javisst!". Den här tråkiga, sura veckan är ett levande, fortfarande pågående, bevis på att det bara är strunt att ha prylar och pengar:

Man får sura mail från budgivare och auktions-sajter:
"Vi har blivit kontaktade av medlemmar som har uppmärksammat oss på att ni har valt att avsluta affären i förtid genom att göra ett tillägg till auktionen. Vi måste dock informera er om att detta strider mot såväl våra villkor som gällande lagar.
Om man lägger upp en auktion på Tradera så har man förbundit sig att sälja den till högstbjudande. Vi rekommenderar att ni kontaktar er budgivare som har det vinnande budet och utreder situationen".

Jag är ingen oärlig människa. Jag agerade i god tro och vad jag trodde att jag hade rätt till, så länge prylen var i min ägo. Jag har sedan flera dagar tillbaka kontaktat den högstbjudande och apparaten är på väg till honom. End of f***ing story!

Skickade ett jättesurt mail till Tradera, där jag avslutade med att de kunde hälsa de upprörda medlemmarna att de sett mig på Tradera för sista gången - i fortsättningen gör jag upp mina affärer öga mot öga. Dessutom bad jag dem svara på vad man har för rätt att ångra en utlagd auktion, som det kommit bud på och vad som händer om en vara går sönder eller blir stulen efter budgivningens början.
Säkert står allt det här i villkoren, som jag självklart borde ha lusläst...

Min bror och jag är dessutom sedan två veckor tydligen ovänner, efter ett samtal min taktlöse bror hade med mig, och där jag framförde min åsikt, som inte riktigt överensstämde med hans. Det handlade självklart om pengar. Via min far har han uttryckt att han inte vill prata med mig och att jag kan fara och flyga. Det spelar ingen roll om jag ringt hemifrån, från mobilen eller jobbet. Han svarar inte i telefon. Men idag lyckades jag få tag i honom, genom att lura hans nummerpresentatör (tack telia för den fina tjänsten som finns att tillgå!) och han svarade. Vi redde mer eller mindre ut situationen men jag vet att han fortfarande sitter på sin kammare och misstänker mig för att försöka lura honom på något vis.

Kan inte den här veckan bara ta slut?

Dagens glädjeämne är, förutom att Lille Söte Sambon kom hem (i halvkoma, men ändå...) att jag varit och lånat Grammis-outfiten av min väninna. Komplett med bijouterier och allt. Hon har grym smak och jag kommer att känna mig superfin!
Om den här sura smaken i munnen går över...