Ja, det är måndag morgon...

Måndag igen. Vill inte jobba.
Två veckor kvar till semestern, som inledningsvis bara blir en vecka lång. Därefter jobb i två veckor till och sedan en veckas ledighet igen. Sen ytterligare två veckors jobb, och så, äntligen, bär det iväg till spanska solkusten med lilla familjen Körsbärsblomma.

Eftersom min mail fortfarande, efter en vecka, inte funkar är det inte mycket jag kan göra här, förrän vår flyttkonsult/datatekniker/myskille Peter kommer och kan hjälpa mig. Fördriver tiden i sällskap med P3, tittar ut genom putsade fönster och den lummiga grönskan. Vilken skillnad mot den tidigare adressen, där det enda jag såg var asfalt och grå husfasader. Här är visserligen en stor del av det gröna gräset täckt av fällning från de stora träden utanför. Någon sa att det var sälg. Inne på söder, på Östgötagatan, fanns också flera sådana stora träd som fällt, och orsakat en tjock matta av små, beiga, torra blad på trottoaren.

Platser man kommer till för första gången skapar omgående ett första intryck. Det kan vara en bra känsla, en känsla av välbefinnande eller ett lugn. Det kan också vara en negativ, dålig känsla, "bad vibes". Jag har inte riktigt bestämt mig hur jag ska tolka mina första känslor för nya arbetsplatsen, men jag tycker inte det har börjat speciellt bra.

Fast lite roligt var det att just se en kollega försöka fickparkera. Det var han inte speciellt bra på... Tror minsann att den silvergrå audin framför fick sig en liten, liten kärvänlig påstötning...