Besvikelse, musik och regn

Imorse berättade jag för Michelle att hennes allra bästaste kompis, Felicia, skulle följa med hem till oss efter dagis. Hon gör så ibland, när hennes gravida moder måste arbeta, och hennes far inte kan komma ifrån, och det är stor, fullkomlig kamratlycka. Lika stor lycka blev det imorse; det lyste i ögonen på Michelle när hon pladdrade om att hon skulle rida på hästen och visa Felicia sitt rum. Och lika stor blev den grymma besvikelsen när vi kom till dagis och fick reda på att Flis är hemma, sjuk, idag. Det var dagisfröken som kom med den dåliga nyheten och Michelle stod bredvid och jag vet att hon hörde och fattade att Felicia skulle vara hemma, men jag hade inte hjärta att säga det till henne. Samtidigt kan jag bli lite putt på föräldrarna som inte ringde mig på morgonen och berättade, så att jag skulle kunnat låta bli att säga någonting... Nåväl, man måste lära sig att det är sånt som händer här i världen, bistert nog.

Är sååå sugen på att köpa en massa ny musik men måste räkna lite på ekonomin. Jag har inte hjärta att maila runt till kompisarna på bolagen och tigga. Ladda ner musik är ett stort, fett no-no för mig. Ajabaja, så gör man inte! Jag vill ha en massa nytt; Nine Inch Nails, System Of A Down, Robyn, lite sugen på Clem Snide också och ser verkligen fram emot Turin Brakes och Coldplay... Suck. Det här kan bli en dyr vår...

Och nu regnar det. Prutt.