tisdag, juli 08, 2008

Ensam hemma

Det har inte varit någon hemlighet att bilen skulle lämnas in för vindrutebyte idag. Tidigt på morgonen - Liten Söt Sambo skulle vara med Körsbäret och sen gå till jobbet när jag kom hem igen. Så var det bestämt.

Vaknar 06:30. Går upp. Pratar med LSS som redan är uppstigen. Efter en stund går han ner till undervåningen igen. Bryr mig inte om att säga hej då innan jag går, han vet ju ändå att jag ska iväg och jag är ju snart hemma igen.
Lämnar bilen på glasverkstan och tar en promenad från Johanneshov. Ungefär 7 minuter hemifrån, vid Globen, kommer LSS gående. Jag tittar förvånat på honom, och han lika förvånat på mig. "Men va' fan", säger han. "Du måste ju säga till när du går! Jaha", säger han och ler sen skuldmedvetet. "Hon ligger hemma och tittar på TV...".

Medan jag springer som en överviktig gazell genom grönskan, hinner jag tänka en hel massa tankar. "Dörren är olåst! Madeleine McCann... Körsbäret upptäcker att ingen är hemma och får trauma för livet... Hon går ut och letar efter oss... Fula gubben från Farsta öppnar dörren... Körsbäret sätter en kaka i halsen och dör..."

När jag med andan i halsen kliver in genom dörren hemma, ligger hon i rispuffen, med tummen i mun och fleecefilten tätt omkring sig. Hon tittar lite trött på mig och ler. Hon har inte haft en susning om att hon har varit ensam hemma en stund...

2 Comments:

At 4:47 em, Anonymous Bonita said...

kan inte låta bli att tänka...han sa uppenbarligen inte heller hej då ;)

 
At 5:03 em, Anonymous GM said...

Bonita: Precis! Fast å andra sidan trodde han att jag låg och sov och ville inte väcka mig... Ja, jösses. Vilken kommunikation vi har i den här familjen. Not.

 

Skicka en kommentar

<< Home